Karro uttagen till VM


Den svenska VM-truppen till VM i Lettland i början på augusti togs ut idag. Karolin Ohlsson fick förtroendet att springa samtliga distanser (sprint, sprintstafett, medel, stafett, lång) vilket hon tillsammans med Tove Alexandersson är de enda i den svenska truppen som gör.

Truppen i sin helhet samt SOFT:s nyhet

Dubbla EM-silver till Karro

EM i Schweiz har nu avslutats efter en intensiv vecka.med många lopp och vårens framgångar har fortsatt för Karolin Ohlsson och hon kommer hem med två stafettsilver i bagaget.
 
På den inledande sprinten kom hon på 8:e plats efter att ha tappat tid i inledningen.  Vann gjorde Tove Alexandersson. 
Resultat
GPS

På den efterföljande sprintstafetten fick Karro för första gången springa i det svenska laget och dessutom chansen att springa sista sträckan. Åt segrande Schweiz fanns inget att göra men efter ett stabilt och säkert lopp höll hon andraplatsen och förde in Sverige till en silvermedalj.
Även på stafetten fick Karro springa sista, då tillsammans med Lina Strand och Sara Hagström. 
Karro gick ut som sjua på behörigt avstånd från de två Schweiziska lagen men med tredjeplatsen inom räckhåll vid ett bra lopp. Och det gjorde hon. Riktigt imponerande löpning där hon vid varje passerkontroll plockade både placeringar och tid på täten. Vid varvningen med nån kilometer kvar hade hon lämnat de jagande lagen bakom sig och såg ut att ha säkrat silvret (eftersom bara det bästa schweiziska laget räknas) en försmädlig miss på tredjesista kontrollen gjorde dock att klungan kom ikapp och även gick förbi. Karro jagade ikapp och in på upploppet var hon sida vid sida med danska stjärnlöparen och erkänt löpstarka Maja Alm som hon spurtade ner med en mäktig spurt och säkrade silvret efter några minuters stor dramatik.
 
EM avslutades med en mycket tuff och kuperad långdistans där hon slutade på 9:e plats.Vann gjorde Tove Alexandersson som fått stå över de båda stafetterna på grund av en stukning.
Resultat
GPS
 
Portugisiska Filipa Rodrigues sprang sprint, medel och sprintstafett. Hon åkte tyvärr ut i kvalen på de individuella tävlingarna och blev 18:e i sprintstafetten. 
Schweiziska Sofie Bachmann sprang medeldistansen och sprang där in på en mycket fin 12:e plats.
Resultat medeldistans
 

Rapport från 10-milanattens hjältar


Idén att springa den mytomspunna 10-Milakavlen i ett lag bestående av breddamer föddes i mörka oktober 2017 under den årliga resan till Gotland. Ingen damkavle har så många mörka, utmanande och långa sträckor. En möjlighet eller ren galenskap? Inom en halvtimme från att förslaget lags fram fanns stommen till ett lag med mer eller mindre entusiastiska damer. Huvuddelen av deltagarna har en gedigen orienteringskunskap att falla tillbaka på även om flera kände att nattorienteringen behövde vässas och att de långa sträckorna var lite skrämmande.

Träningsuppladdningen fram till tävlingsdagen såg milt sagt olika ut inom laget, från långpass och snöorientering i mörker till betydligt blygsammare förberedelser. Exempelvis kan nämnas Linda som låg i influensan efter ännu en träningsfri vinter när Gunillas mejl om att det behövdes en till dam i laget kom. ”Självklart!” tänkte hon och svarade ja utan att tveka. Trots en del förändringar i laguppställningen den sista veckan bland annat på grund av att Eva skadade foten under ett pass på träningsbanorna, blev vi till slut 10 Järladamer mellan 28 och 60 år.

Tack vare Gunillas stora engagemang och generositet fick vi den bästa uppladdningen tillsammans i en stuga på Torö under själva tävlingsdygnet. I väntan på pastavattnet som skulle koka upp följde vi damkavlens upplösning med spänning och jublade när det stod klart att Järlatjejerna vunnit. Stort grattis! Inte ens Mys dikeskörning med bilen kunde få oss nedstämda nu och med lite draghjälp från grannarna fixade det sig också. Sedan var det logistik och fokus. Nu var det vår tur att vinna – ta oss ut, orientera rätt, stämpla och ha kul.

Vi skickade iväg vår starter Johanna under hesa hejarop. Den magiska 10-Milanatten hade börjat och vi följde varje sträcktid med spänning, hurrade varje gång någon av oss kom vidare. Sängarna bytte ägare under natten och den positiva stämningen blandat med nervositet höll i sig.

”En röst i gryningen” – Matilda Ahlquist på sträcka 4, Långa natten:
”Dagarna innan tävlingen började jag bli nervös, så till den grad att läpparna domnade när jag tänkte på vad jag dragit igång. Att springa sträcka 4 med begränsad orienteringsvana och endast en vintersäsong med nattorientering i bagaget. Var detta verkligen en rolig utmaning eller bara korkat? Men efter den gemensamma middagen med laget med uppsluppen stämning var jag lugn och kunde till och med sova gott några timmar. Det kändes bra att hänga på sig pannlampan men jag tog bara ett batteri då det snart skulle börja ljusna. I växlingsfållan i väntan på My fick jag annat att tänka på än att bli nervös då jag blev intervjuad och filmad, nu vet jag hur det känns också. Känslan när My kom med kartan var Äntligen! och jag var så sugen på att komma iväg. Hon gav mig tipsen att använda stråken och att ta säkra vägval, något jag sedan följde till punkt och pricka. 

Jag tog det riktigt lugnt och försökte komma in i orienteringen. Efter 4 kontroller frågade en norrman om hjälp. Då jag ganska nyss stämplat kunde jag visa honom var exakt på kartan vi befann oss, alltid roligt att kunna hjälpa till. Jag visste var jag var hela tiden. Gjorde några långa men supersäkra vägval, använde stråken och plockade kontrollerna en i taget, utan missar och bara fokus på nuet. Att det inte gick så fort brydde jag mig inte om då jag var på ett strålande humör och njöt för fullt av den vackra och kuperade terrängen. Jag gillar ju att hålla på länge och att bli trött. När jag närmade mig målet blev det lite fler löpare i skogen och vid ett tillfälle hängde jag på en rygg utan att hålla fokus på kartan, det enda avsteget från planen att orientera säkert. Svårt? Ja. Långt? Ja. Men när benen, pannbenet och huvudet samarbetade så bra i hela 4,5 timmar var det varken för svårt eller för långt, bara en ren njutning. Det kändes fantastiskt att få skicka ut Jenny på sträcka 5 en dryg halvtimme före omstarten. Några tårar av glädje och stolthet trillade ner för kinderna vid avläsningen, jag var godkänd och hade klarat det jag föresatt mig.”

I omstarten var vi långt ifrån ensamma men kanske det enda laget med halva gänget i fållan och med stämningen på topp. Efter att 4 grymma tjejer nu hade tagit sig igenom nattens utmaningar och den 5:e var ute vilade ansvaret på oss att ta runt laget. Sista sträckan på 15 km med över 30 kontroller hade en maxtid på 4 timmar. Det var dock inget vi behövde oroa oss för när vi skickade iväg vårt ankare – Gunilla. Med extra vatten och energi i packningen drog hon iväg och samlade ihop oss andra i mål med god marginal. Vi hade gjort det vi kom för att göra och vi är grymt stolta!
Det fanns en del lag som stämplade fel, skadade sig eller gjorde storbommar med besvikna miner – men inte vi. Det var en del löpare som tyckte att det var det värsta de har gjort – men inte vi.
10 – Mila 2018 bjöd på branter, långa sträckor, tuff terräng och utmanande orientering. Om ni undrar om vi vill göra det igen så är svaret självklart!

Järlas damer kom först och sist! Det visar på en klubb med både spets och bredd och framför allt många modiga orienterare. Ingen nämnd, ingen glömd men nästa år blir vi kanske ännu fler.
I laget sprang följande fantastiska orienterare: Johanna Sundström, Anna Curtius, My Heinrup, Matilda Ahlquist, Jenny Söderberg, Kristin Andrée, Linda Ruthström, Åsa Börjesson, Signe Klinting och Gunilla Kreiss

// Matilda Ahlqvist och Linda Ruthström

EM i Schweiz sätter igång

Under söndagen startar året EM i orientering i Lugano i södra Schweiz.
Karro som imponerat mycket under säsongen hittills med totalseger i Swedish League efter tre delsegrar samt helgens 10-milaseger där hon sprang helt jämnt med Tove Alexandersson springer alla distanser utom medeldistansen och ska springa sistasträckan i de båda stafetterna och står för mycket intressanta starter. Morgondagens sprint inleds med kval 09.30 följt av final 16.00.

Deltar gör även vår portugisiska löpare Filipa Rodrigues som ska springa sprint, medel och sprintstafett samt schweiziskan Sofie Bachmann som ska göra Järladebut på Jukola.

EM-programmet:
Söndag 6 maj: Sprint (kval och final)
Tisdag 8 maj: Kval medeldistans
Onsdag 9 maj. Medeldistans
Torsdag 10 maj: Sprintstafett
Lördag 12 maj: Stafett
Söndag 13 maj: Långdistans

EM:s hemsida

EM följer du på Internationella Orienteringsförbundets webbkanal Live Orienteering. För 20 euro kan du se hela EM-veckan, men du kan även köpa biljett till enstaka lopp.

Tjejernas egna ord om segerloppen!

Sträcka 1 – Stina Haraldsson
Stina växlade som 68:a, 6.54 från ledande IFK Göteborg med Ingjerd Myhre
Jag hade en riktigt tung dag under 10-mila. Det funkade varken fysiskt eller tekniskt. Har försökt att utvärdera varför, men hittar inga bra svar. Det enkla svaret kanske är anspänning och nervositet. Jag var förberedd, lugn, men också taggad på start och jag försökte följa min plan så gott det gick. Känner inte att jag slarvade bort någonting, jag hade bara en kropp som inte ville samarbeta den dagen, den svarade inte alls. Det gjorde att jag inte fick flyt eller självförtroende i min orientering, all energi gick åt till att flytta den ena foten framför den andra. När jag kom i mål ställde Olle massa frågor om terräng och kupering och jag kunde inte svara på en enda. Det var helt svart, jag visste att jag stämplat vid kontroller med hade inget minne av hur det såg ut. En enorm besvikelse. Det jag gjorde bra denna dag trots mitt misslyckade lopp, var att så fort jag gick över mållinjen bestämde jag mig för att jag inte skulle låta min besvikelse gå ut över de andra i laget. Jag försökte växla till Emma med ett leende och sa åt henne att lita på sig själv, och jag försökte peppa och skämta med de andra tjejerna med orden ”nu har jag gett er bästa utgångsläget, ni ska bara ut och jaga”.

Jag blir lätt väldigt ledsen när jag har misslyckats, därför är jag stolt över mig själv att jag denna dag klarade hålla besvikelsen inom mig. Det är aldrig roligt att springa dåligt på en stafett och jag hade svårt de första dagarna att känna full glädje och jag brottades med tanken ”förtjänar jag verkligen den här segern”. Men jag tror jag nu har insett att det handlar om så mycket mer. Alla pusselbitar är viktiga och vi vann utifrån dagens förutsättningar, inklusive mitt lopp. Det var häftigt att få känna laget och klubbens teamwork. Vi gjorde det. Vi gjorde det på vårt sätt. Och vi gjorde tillsammans. Stort tack till hela klubben. Tack till Mathias och Erik, ni är två mycket viktiga bitar i pusslet. Tack till alla de andra tjejerna i klubben som är lika delaktiga i segern även om just vi fem var de som sprang i laget den här dagen. Och tack till Emma, Sara, Elin, Karro, vilka jäkla lopp ni gjorde, så kyligt, så klokt, så säkert, så imponerande.

Sträcka 2 – Emma Klingenberg
Emma växlade som 16:e, 6.28 från ledande IFK Göteborg med Anna Närhi.
De tekniske træninger, jeg løb i dagene op til 10mila, klarede jeg ikke særligt godt. Min teknik var rusten, og jeg var derfor ret spændt på at konkurrere. Men vi havde en god holdsnak (lagsnack) inden, hvor fokus udelukkende lå på, hvad vi selv kunne gøre for at lykkes: Arbejde med teknikken og tage de nødvendige stop. Faktisk snakkede vi slet om resultater!

Til 10mila gjorde jeg bare det, jeg skulle: Jeg leverede et helt almindeligt løb – hverken mere eller mindre. Ingen betydelige tidstab, bare sikker og stabil orientering. Og så gjorde vi det! Det som jeg selv og sikkert også andre, har troet på og drømt om: Vi vandt!

Sträcka 3 – Sara Sjökvist
Sara växlade som 1:a, 3 sekunder före Fredrikstad med Marie Olaussen
Jag var väldigt nervös dagarna innan Tiomila. När jag väl kom ut till tävlingen och fick träffa alla tjejer började jag känna mig mer lugn, harmonisk och taggad. I växlingsfållan diskuterade Mathias, Erik och jag olika tänkbara scenarion och hur vår taktik skulle vara. Det slutade med att jag skulle köra mitt eget lopp. Jag startade i ett relativt snabbt tempo, och fick med mig ett antal andra lag. Jag försökte hålla mig långt fram i den gruppen och tycker att vi tog kontrollerna bra inledningsvis. Strax efter den femte kontrollen kom vi ikapp en stor grupp. Tyvärr bommade vi två kontroller på mitten av banan, och jag fick kämpa mig upp i tät vid båda tillfällena.

Jag började känna mig trött och tankarna som då kom var att jag måste orka hänga med klungan. Jag hade börjat ana att det kunde vara tätklungan jag befann mig i. Under sista tredjedelen av banan var jag bestämd och noga med att hålla mig högt upp i klungan ifall något skulle hända, och då började jag också känna mig lite piggare igen. Jag placerade mig som tvåa i ledet de sista kontrollerna och såg att det bara var stiglöpning från förvarningen och in till växling. Då bestämde jag mig för att gå upp i tät och när jag såg sista kontrollen fanns inget annat än att försöka springa så snabbt jag bara kunde. Känslan av att få komma in först på sträckan var fantastisk, men mest var jag lättad över att jag lyckades hålla ihop det trots några små svängar på ett par kontroller.

Sträcka 4 – Elin Hemmyr Skantze
Elin växlade som 5:a, 1.26 efter ledande IFK Göteborg med Kirsi Nurmi
Det har varit osäkert om jag överhuvudtaget skulle springa 10-mila pga motivationen. Men Erik kan ju det där med övertalning…Å sen var det knäsmärta som ytterligare oroade lite tills jag bestämde mig för att jag ändå var redo kl 06.00 fredag morgon, 1,5 dygn innan Start.

Vinterträningen har nog varit sig lik ändå, med undantag av 0 ol-pass. Det hanns iaf med 2 tävlingar innan tiomila, jag visste att jag var ringrostig, självförtroendet var långt ifrån på topp.
När jag väntar på att gå ut i växlingsfållan, säger Erik till mig att jag ska förbereda mig på att gå ut först. mitt svar blev ”i mitt huvud är vi fortfarande 6,5 min efter”-det var mitt sätt att hantera situationen mentalt.
Mycket riktig-Sara var först över mållinjen och jag först ut mot startpunkten-då bestämde jag mig för att göra som på tiomila 2015, aldrig titta över axeln, fokusera framåt- på mitt. Jag tog tydligen ett eget vägval till första, när jag kom upp på stora höjden där kontrollen skulle sitta kom klungan ifrån ett annat håll, jag korsade dem och spikade min kontroll-YES nu var jag inne i det och körde vidare, i precis den fart jag kände att jag hade kontroll. Vid kontroll 2 el 3 kom IFK Göteborg ifrån ett annat håll, stressad. Jag hängde på ner till vägen, sen gick hon in direkt, rakt på, jag ville göra det enkelt för mig, beslutade att gå själv, runt, fick kontrollen och jobbade sedan på på egen hand, då och då såg jag Halden som hade en annan gaffling och Paimion Rasti som tog andra vägval än mig men som förmodligen hade samma gaffel. Jag gjorde några ”bommar” inne i ringen, såg inte kontrollen men var ändå säker på att jag var rätt, stannade-läste kartan-tittade upp, 20-30 sek gick och jag rörde mig inte, men jag såg jag kontrollen.
Över åkern på slutet, när jag dubbelkollat att det BARA var stig kvar till målgång var jag otroligt lättad och glad över att jag äntligen lyckats göra allt rätt. Det var en knuten näve på upploppet!
Förra året skrek jag fula ord till Mattias i växlingsfållan, iår fick Erik dubbla high five och ett gläderop ”Jag gjorde allt rätt idag”

Det är en fantastisk upplevelse och det sjunker sakta in, det var mycket känslor på natten och svårt att sova. Jag är stolt över att Järla lycklades ta den här seger, stolt över att känna att det är en vinst för klubben, glad över att Mattias och Erik fick dela dagen med oss som coacher med allt slit ni lagt ner och tacksam över alla löpare i andra och tredjelag som också är med och slåss om platserna kan peppa och glädjas åt framgången. TACK!

Sträcka 5 – Karolin Ohlsson
Karolin var först i mål, 3.56 före IFK Göteborg med Sara Hagström
Det var inspirerade att gå ut och bomba efter de här grymma brudarna. Jag kände mig väldigt lugn i från start, under våren har jag fått bra kvitton på att både formen och tekniken är på plats. Därför var jag helt bestämd på att lita på mig själv och köra mitt egna lopp ifrån start.

Elin gav mig ett superbra utgångsläge där jag fick gå ut 1.30 efter IFK Göteborg. Vi hade bestämt innan att vad som än händer så ska vi göra jobbet. Om alla i laget kommer imål och känner att de gjorde allt de kunde idag så spelar det ingen roll vad resultatet blir!
Därför lät jag tekniken gå först i alla lägen. Jag stannade där jag behövde, jag hade en plan på varje sträcka och jag tog mig tid att göra jobbet. Även när jag såg andra så var jag fullt fokuserad på att mina kontroller skulle plockas på bästa möjliga sätt. Slutar det sedan med en spurt, så är det drömläge för mig;) Jag älskar att spurta!

Hur som helst så fick jag syn på Elena Roos, Halden redan påväg till 1:an, men valde redan här mitt egna vägval. Påväg mot 3:an tyckte jag att jag skymtade Sara Hagström längre fram men fortsatte ta det lugnt och jobba vidare. Vid 5:e kontrollen kunde jag få kontakt och ta mig om. Jag tog en snabb funderare på om jag skulle lägga mig bakom och smyga för att invänta en spurtfight. Dock bestämde jag mig ganska fort för att jag var starkare och tillräckligt bra tekniskt för att köra mitt egna race. Jag tog kommandot. Här visste jag inte riktigt om Sara var med eller om hon hade släppt, jag var så fokuserad på min egna uppgift.
När jag kommer upp mot 9:e kontrollen stämmer det inte. Jag trodde jag gick upp i rätt sänka och skulle bara ha min punkthöjd framför mig. Istället var det bara platt. Jag bestämde mig för att stå still och försöka läsa in mig. Till sist får jag syn på stora klippan och punkthöjden med kontrollen. Känslan var att det gick ganska mycket tid här och jag var nästan säker på att Sara smitit förbi.

Nu var det full fokus på uppgift, här finns inga utrymmen för misstag. Jag jobbade ännu hårdare med tekniken och benen fick gå av sig själva. När jag kommer mot slutet av banan börjar någon följa efter mig, inser att det är en kameraman. Först då förstår jag att vi förmodligen är först. Jag blir lite nervös av tanken att det finns en liten chans att vi kan vinna det här men påminner mig snabbt om att det är mycket jobb kvar att göra! Jag jobbar stenhårt med att hålla koncentrationen på uppgiften. Och först när jag ser sista kontrollen och tjejerna som står och väntar på bron så kan jag andas ut av lättnad!

Vi gjorde det! Tillsammans såg vi till att drömmen gick i uppfyllelse! Vilken känsla, vilken glädje! Det är svårt att beskriva men jag tror att det är det här som är anledningen att jag sliter så hårt med den här sporten. Känslan av ren och skär glädje! Det är nått speciellt! Tack alla brudar och alla klubben som stöttat, peppat och gjort det här möjligt! Tillsammans är vi oslagbara!

Några ord från ledarsidan
De senaste fyra åren har vi flera gånger varit väldigt nära med en placeringsrad på 4-2-9-4 på 10-mila. 2015 var vi storfavoriter till segern efter att ha sopat rent på vårstafetterna och var riktigt nära att vinna och fightades om segern ändå in mot sista kontrollerna men där ett mycket starkt Domnarvet var precis före. Förra året var vi fyra bara minuten från segern.

I år visste vi att Karro tagit ett stort steg framåt vilket gav en trygghet för laget. Med tre föräldrar i laget kändes det väldigt avslappnat före.
Jag kommer minnas några moment speciellt.

Stina på förstasträckan som trots att hon var besviken över att kroppen inte svarat som hon ville kommer in och sprider positiv energi till resten av gruppen
Emma som kyligt agerar helt enligt plan och verkligen tar kartstopp vid varje kontroll och går som en hiss genom fältet.
Diskussionerna med Sara om hur hon ska genomföra loppet, springer som en gud genom den krävande södertörnsskogen och för upp oss i täten. Helt plötsligt hade vi skaffat oss ett kanonläge inför avslutningen. Och i år vågade Sara även spurta för att ta sträcksegern.

Elins lugn innan start och glädjen och lyckan när hon kom i mål och skickade ut Karro i slagläge efter ett nästan perfekt lopp.

Och sist Karros uppvisning på sista sträckan där hon direkt gick ikapp lagen före och sen bara gled ifrån.
Vi genomförde stafetten nästan perfekt från start till mål vilket räckte hela vägen!
Foto: Göran Johansson, Frilansfotograferna.

10-mila info

I helgen är det dags för 10-mila i Nynäshamn.
På länken i Eventor ser ni lagen. 
Lagen
Som ni ser är det ett par hål som kommer fyllas underdagen. Eventuella återbud sker till
Ungdom: Johanna,
Dam: Erik
10-mila: Lag1-2:Erik, Lag 3: Per, Lag 4: Gunilla

Det är alla löpares skyldighet att läsa igenom PM innan tävlingen.

Samling på arenan vid Järlas topptältplats C327
Damer samlas 11.30 för genomgång av praktiskt samt fotografering
Herrar: Anmäl er till lagledare vid tältplatsen när ni kommer. Alla bör vara vid tältet ca 90 minuter före beräknad start. 
I tältet kommer det finnas enklare servering som Peter Sandström och Leif Mattsson ordnat.  
 
Logi för löpare i herrarnas lag 1+2 är ordnat i Nynäshamn. Information om detta har gått ut separat till dessa löpare. För övriga är ingenting ordnat. Boende hemma eller eget tält rekommenderas.
 
Alla löpare kontrollerar sin utrustning (pannlampa, kompass med mera) och ser även till att man har reserv.

Karro vann Swedish League!


Foto: Lars Rönnols

Efter två helger med Swedish Leaguetävlingar med strålande lopp och resultat fick Karolin Ohlsson stå överst på pallen som överlägsen segrare.

Att vinterträningen gått bra har vi sett och hon har dominerat tävlingarna hittills. Seger på tre av de fyra deltävlingarna hon ställde upp i. Dagens finallopp i underbar vildmarksterräng söder om Åtvidaberg var inget undantag. I  mål var segermarginalen över fyra minuter. 

– Otroligt skönt att hålla ihop hela loppet. Jag gjorde en miss på tredje kontrollen där Sara Hagström smet förbi men jag kände att jag hade en växel extra när jag kom ikapp. Nu väntar en spännande vecka med 10-mila nästa helg som vi är väldigt taggade inför!

Även Sara Sjökvist sprang riktigt bra på jaktstarten och kom på 14:e plats.

I D18 imponerade Petrina Costermans och var snabbast på etappen och sprang i mål på 8:e plats. Även Simon Frisk sprang väldigt bra i H18 och blev totaltia.

Svenska Orienteringsförbundets artikel från finalen
Fullständiga resultat
GPS-tracking
TV-inslag med Karro

2015 vann Emma Klingenberg Swedish League i D21.

Karro uttagen till EM


Truppen till EM i schweiziska Ticino 5-13 maj togs ut idag och som väntat fick Karolin Ohlsson en nyckelroll i det svenska damlaget bland annat efter helgens succé på uttagningstävlingarna i Skåne. Karro springer sprint, sprintstafett, stafett och långdistans och står därmed endast över medeldistansen för att få lite mer återhämtning under en tuff vecka. 

” Det känns superkul med EM. Jag är så taggad. Det känns extra kul att få förtroendet att springa skogsdistanserna i år. Speciellt stafetterna. Jag har kämpat hårt för att ta mig dit och nu har jag där att göra, jag har högre nivå i år. Det ska bli spännande och se hur långt det räcker där borta. Nu är fokus bara på att njuta av fina mästerskapslopp. Formen är fin så jag kan åka dit med självförtroende och fokusera på att göra jobbet hela vägen! säger Karro om uttagningen”

Programmet
:
Söndag 6 maj: Sprint, kval+final
Tisdag 8 maj: Medeldistans, kval
Onsdag 9 maj: Medeldistans, final
Torsdag 10 maj: Sprintstafett
Lördag 12 maj: Stafett
Söndag 13 maj: Långdistans
Noterbart är att Karro för första gången är uttagen att springa i förstalaget på stafetten samt att springa sprintstafetten, nu dessutom som avslutare på de båda stafetterna.

SOFT:s nyhet om laget
EM:s hemsida

Närmast väntar finalen och jaktstarten i Swedish League på söndag utanför Åtvidaberg där Karro går ut i ledning, följt av 10-mila i Nynäshamn nästa helg.

(Nästan) Storslam av Karro!


Årets Swedish League för juniorer och seniorer inleddes i helgen med tre tävlingar i Skåne. Tävlingarna var även testtävlingar för såväl EM i maj samt Student-VM samt juniorlandslagsaktiviteter. På fredagen sprangs en sprint i centrala Landskrona.
Karro inledde helgen på bästa sätt då hon tog hem segern i D21. I D18 visade Petrina Costermans att hon är en riktigt duktig sprintlöpare när hon blev 10:a.
Fullständiga resultat
Nyhet från SOFT

På lördagen flyttade vi till de kuperade bokskogarna på Söderåsen. Karro visade återigen att vinterträningen gått riktigt bra. Mycket besviken gick hon i mål som trea, en minut från segern efter att ha missat över sex minuter på en kontroll i ett tätt grönområde efter ett i övrigt nästan perfekt lopp. Farten i skogen var det inget fel på!

– Jag var sjukt besviken, främst att jag inte lyckades hålla ihop loppet. Jag var på väg mot min bästa långdistans nånsin och så hittar jag bara inte kontrollen, trots att jag verkligen tog det försiktigt in mot den eftersom jag såg den var svår sa Karro efter loppet.

I H18 sprang Simon Frisk väldigt bra och tog en mycket imponerande 6:e plats. Även Jens Rönnols gjorde ett riktigt bra lopp i stenhård internationell konkurrens och blev 23:a i H21.
Fullständiga resultat

På söndagens medeldistans fick Karro revansch och sopade återigen hem segern. Jens gjorde ett nytt riktigt bra lopp och blev 21:a. Simon blev 15:e i H18.
Fullständiga resultat
TV-klipp från tävlingen
Nyhet från SOFT

Nästa helg avgörs Swedish League med först fredagens Natt-SM (där Jens Rönnols är regerande mästare) följt av finalen med jaktstart i trakterna kring Åtvidaberg. Karro leder för närvarande totalt U23-cupen där Jens är i ledning efter de inledande tre deltävlingarna tar slut efter Natt-SM.
Totalställning Swedish League
Totalställning Swedish Leagues U23-cup

Under veckan tas laget till EM i Schweiz i början på Maj ut.

Årets Swedish League sätter igång med EM-tester

Efter många om och men startar säsongen nu på riktigt.
I helgen avgörs årets tre första deltävlingar i Swedish League för seniorer och juniorer. Tävlingarna är tillika testtävlingar till EM-, Student-VM, och junioraktiviteter.
På fredag eftermiddag springs en sprint kring Citadellet i centrala Landskrona (första start är 14.00). Lördag och söndag löps det lång- och medeldistans på den kuperade Söderåsen, som ska försöka ge likvärdig fysisk utmaning som backarna i södra Schweiz.  EM som avgörs i schweiziska Ticino helgen efter 10-mila. 

Bland Järlalöparna står det allra största hoppet till Karolin Ohlsson. Karro har visat styrka under vintern och står för tre spännande starter i kampen om EM-platser och kommer förhoppningsvis vara med och slåss i toppen.
På killsidan står främst Jens Rönnols och Erik Berzell för spännande starter. Jens hade ju en väldigt fin fjolårssäsong då han vann natt-SM, blev 10:a på medel-SM samt gjorde landslagsdebut på Euromeeting. Erik var 8:a på sprint-SM. Båda två har kanske i första hand har student-VM (för löpare upp till 25 år) i fokus men även den för fjolåret instiftade U23-cupen.

Tävlingarna kommer gå att följa via liveresultat (www.obasen.nu/liveresultat), GPS-tracking samt enkla kommenterade TV-produktioner.

2019 arrangerar vi själva två deltävlingar i Swedish League när vi ska arrangera sprint samt medeldistans 3-4 maj i Fisksätra. Boka in datumen redan nu!